Nu sätter ETC Sol ”spaden i marken” i Hultsfred

Nu går ETC Sol vidare i arbetet med att bygga ut sin solpark i Hultsfred. Det dags för pålning, en process där tusentals metallpålar trycks ner i marken för att utgöra grunden för den större solcellsanläggningen.

Gahangir Sarvari, ansvarig för utbyggnaden, förklarar att innan pålningen påbörjas genomförs en elkontroll för att säkerställa att det inte finns några eldragningar i marken som kan påverkas av pålningen. Den här veckan har arbetslaget dessutom börjat markera och sätta ut punkter där stolpar ska tryckas ner, med hjälp av gps, projektritningen och kartan.
Själva pålningen, som startar i nästa vecka, sker med hjälp av en specialiserad maskin. Eftersom Solparken i Hultsfred ligger på sandjord kan pålarna tryckas ner maskinellt, trots att marken fortfarande kan vara frusen. Ett team på åtta montörer hjälps då åt med pålningsarbetet. 6 000 stolpar kommer att tryckas ner i marken för att kunna hålla konstruktioner för cirka 15 000 solpaneler.

Effektiv metallkonstruktion

Till skillnad från ETC Sol:s anläggning i Katrineholm, där solcellerna är monterade på träställningar, byggs ställningarna till solparken i Hultsfred helt i metall. Orsaken är att metall är mer tidseffektivt och hållbart vid storskaliga projekt.
– ETC Solpark i Katrineholm är en produktionspark men också en inspirationspark. Där vill vi visa att trä fungerar utmärkt. Men en träkonstruktion kräver mer underhåll, vilket vi har möjlighet till i Katrineholm där vi alltid har personal på plats. Solparken i Hultsfred blir betydligt större, en ren produktionspark och där väljer vi ställningar av metall.

Fast vinkel för maximal årsproduktion

I Katrineholm har solcellerna två lägen – ett för vintern och ett för sommaren – för att optimera produktionen efter solens position. I Hultsfred används däremot en fast lutning på 45 grader, vilket ger en stabil produktion året om och är mer praktiskt för en stor solpark.
De solceller som kommer att sättas upp är av typen bifacial, vilket innebär att de kan ta upp ljus från båda sidor. Det ger en högre produktion under hela dagen jämfört med traditionella solceller som bara absorberar ljus från framsidan.
Varje solpanel i glas har en effekt på 600 W, och hela parken beräknas få en installerad effekt på 11,5 MW.
– Eftersom nätanslutningen är begränsad till 10 MW överdimensioneras anläggningen något för att kompensera för energiförluster.

6 000 pålar ska ner i marken för att hålla solcellsanläggningen på plats.
Byggprocess och underhåll

Pålningen beräknas ta några veckor och i slutet av april börjar monteringen av solcellerna. Under denna fas arbetar ett betydligt större team för att effektivt få upp panelerna på plats.
När anläggningen är i drift kräver den viss skötsel, men det handlar främst om övervakning och att säkerställa att vegetation inte skuggar solcellerna.
ETC Sol undersöker möjligheten att låta lokala lantbrukare använda marken som betesmark, likt lösningen med får i Katrineholm.
Solparker kräver generellt väldigt lite underhåll. Ofta sköter naturen det mesta, förklarar Gahangir Sarvari.
– Om solpanelerna täcks av mycket damm producerar de sämre. Men det räcker nästan alltid med ett regn för att skölja av dem. Bara en gång, för några år sedan, hade vi en så torr sommar att vi märkte en produktionsnedgång i Katrineholm och spolade av solcellerna. Det är väldigt ovanligt att det behövs.

Unik finansiering

Förutsättningen för att ETC Sol ska kunna bygga en så här stor solpark är alla de människor som crowdfundat parken genom att spara i ETC Sol, mot avkastning. En del av finansierningen kommer även från ETC El, som ger allt ekonomiskt överskott till solceller. En solparks lönsamhet beror inte bara på elproduktionen utan även på deltagande i frekvenshandel, där elen säljs vid rätt tidpunkt för att stödja elnätets stabilitet. Just nu är elpriserna svängiga, vilket gör att energilagring i batterier blir allt viktigare för solparker.
– Genom att lagra elen tills när den mest behövs, får vi både bättre betalt och stabiliserar elnätet, förklarar Gahangir Sarvari.
Han konstaterar att utbyggnaden av solenergi är en klimatpolitiskt viktig fråga som idag bromsas framför allt av de långa handläggningstiderna för nätanslutning.
– Det kan ta upp till sju år att få en anslutning beviljad av nätägarna, vilket bromsar utbyggnaden. De orimligt långa och kostsamma tillståndsprövningarna för att få en anslutning är ett stort problem. Politiker bör sätta press på nätägarna att både påskynda och förenkla den processen.