Solceller har en livslängd på ungefär 30 år, men i många fall håller anläggningen mycket längre än så. Därför förbereder sig återvinningsbranschen på att det om ett antal år kommer att bli en hel del solpaneler som är uttjänta – men än så länge är volymerna små.
– Den här veckan har vi inte tagit emot några solpaneler alls. Totalt, kan vi ha tagit emot kanske 200–400 ton solpaneler det senaste året, men det är en grov uppskattning, säger Mattias Kovacs, försäljningschef på NG Metall.

NG Metall i Katrineholm är en av fyra anläggningar i Sverige som hanterar elektronikskrot, och en av de största. Här arbetar 85 personer som hanterar uppskattningsvis 40 procent av den totala mängden elektronikskrot i Sverige, vilket betyder upp till 400 000 enheter för återbruk per år.

Anläggningen i Katrineholm har en återvinningsgrad på 96,41 procent av den vikt anläggningen hanterar. I den materialgrupp solceller ingår, var återvinningsgraden 84 procent under 2023, inklusive energiåtervinning.
Men solceller innebär en utmaning, konstaterar Mattias Kovacs.
– Det som händer när vi sätter in panelen i vår mekaniska bearbetning, är ju att knivar skär igenom. Den maskinella bearbetningen separerar panelen i delar. Därefter bearbetar vi den magnetiskt för att skilja metall från plast och annat. Men en solpanel är kompakt och glaset kontaminerar plast och kopparfraktioner. Det blir otroligt mycket pulver. Där finns en knäckfråga. Det blir extremt dammigt. Vi vill hitta bättre lösningar och följer forskningen globalt.

Vad är bäst ur livscykelperspektiv?

Alla företag som hanterar elektronikskrot i Sverige är privata. Att ta fram mer effektiva metoder är dyrt.
– Om vi tar fram en process för solpaneler som de ser ut som idag, kan den vara förlegad om några år. Min bedömning är att vi behöver mer volym, för att ha förutsättningar att utveckla.

Men det finns anläggningar i Europa som gjort ett sådant arbete. Mattias Kovacs nämner Frankrike.
Där finns företagen Veolia och PV CYCLE, som sedan 2017 driver en nischad återvinningsenhet för just solpaneler.
Där materialåtervinns strax under 95 procent av en solpanel. Det som återstår är bland annat damm som fastnat i filter i de maskiner som tar isär solpanelerna. Ekonomin i projektet är dock svag, framförallt på grund av de små volymerna.
– En lösning skulle ju kunna vara att vi i Sverige skickar solpaneler till anläggningar som de i Frankrike. Men det blir långa transporter ner i Europa, så det är inte självklart bättre ur perspektivet livscykelanalys, säger Fredrik Benson.

Studiebesöket på NG Metall i Katrineholm arrangerades av branschföreningen Svensk solenergi. Vd Anna Werner var en av deltagarna. För henne var det första gången hon besökte en återvinningsanläggning för elektronik. Hon säger:
– Jag blev starkt berörd över konsumtionssamhället – hur mycket elprodukter som varje dag slängs, kasseras och skrotas. Självklart kommer Svensk Solenergi fortsätta verka för att solpaneler tas om hand ordentligt. Det är mycket viktigt att det kommer fram paneler där glas och solceller enkelt kan separeras. Annars förblir återvinning av allt annat än ramen mycket svårt.

”Vilket slit-och-släng-samhälle!”

Anna Werner gör bedömningen att det redan i designen av produkten som de stora förändringarna krävs.
– Att det inte är ”värt att bygga en återvinningsanläggning” trots att vi redan kasserat minst 200 ton paneler i Sverige, gör mig beklämd – vilket slit-och-släng-samhälle!
Hon tror dock att nya tillverkare är mer proaktiva och tänker på avfallssteget redan i designen, och anser att Sverige bör uppmuntra ny produktion, inklusive återvinning, av paneler i Sverige.
– Först då kan vi ha full kontroll över hela cirkeln/förloppet.
– Besöket i återvinningsanläggningen gjorde mig varse hur mycket jobb vi har framför oss, inte bara vad gäller att möjliggöra full återvinning av solelektronik utan egentligen av all elektronik. Om designen var genomtänkt så att de olika materialen var enkla att separera skulle det göra stor skillnad.
En annan aspekt som bekymrar Anna Werner är transporterna av solpaneler.
– Solpaneler ska hanteras varsamt och det bör införas starkare incitament för transportörerna att inte tappa några paneler alls.

ETC Sol återbrukar nästan allt

ETC Sol, som sätter upp solpaneler i ETC Solpark i Katrineholm, hos privatpersoner och just nu bygger en större solpark i Hultsfred, har genom åren bara hanterat någon enstaka trasig solpanel, som körts till återvinningscentral.
– Då har det handlat om en enstaka panel som knäckts. De solpaneler som är slitna återbrukar vi genom olika testinstallationer där de används för olika syften. Min erfarenhet är att solpaneler som tappat något i effektivitet, kan fungera i minst 15 år till, säger Gahangir Sarvari, som arbetar för ETC Sol.

Läs en längre version av texten på etcel.se

Fakta/Transport av uttjänta solpaneler

• En privatperson får själv transportera uttjänta solpaneler till återvinningscentral, ÅVC.
• När företag transporterar uttjänta solpaneler till ÅVC är de klassade som farligt avfall och transporten måste registreras hos Naturvårdsverket. Är företaget medlem i El-Kretsen har de en app för denna registrering.