Glöm kolmilan under stjärnorna i Dan Anderssons dikter, den moderna tillverkningen av biokol är högteknologisk. För oss som minns barnprogrammet professor Balthazar liknar förbränningsugnen i ETC Solpark närmast uppfinnarens fantastiska universalmaskin.

Förutsättningen för att biokolet ska bli klimatpositivt är en speciell förbränningsteknik som är syrefri, så kallad pyrolys, som sker vid drygt 550 graders värme. De olika stadierna i processen tar upp åtskilliga kvadratmeter. I rummet bredvid förbränningsugnen finns en stor ackumulatortank och en ORC-maskin, en slags ångmaskin, vars turbin går igång när vattnet i tanken uppnår 130 grader. Vattnet i tanken värms upp av gaserna som uppstår under förbränningen och värmer i sin tur upp ETC:s växthus.

Mycket kan gå fel

Grundämnet för ETC:s biokol är vanligt träflis, som kolaren Björn Hell skyfflar in genom luckan. När kolet kommer ut i andra änden av maskineriet står han redo med vattenslangen för att kyla ned det och undvika gnistbildning. Den moderna koltillverkningen är oftast inte så fysiskt krävande, men kräver istället att man är uppmärksam på signalerna från tekniken, berättar han.

– En bra dag sköter det sig själv men det är mycket som kan gå fel. Då får man vara snabb att felsöka så att det inte blir värre. Jag har lärt mig på plats och med tiden blir det lättare, man lär sig vad som brukar gå sönder och förbereder för det.

Bra för rötterna

Björn Hell jobbade tidigare som snickare i Solparken men gick över till biokoltillverkningen för att det behövdes personal där. 

– Jag tänker inte så mycket på att det jag gör är koldioxidlagring, men det är kul när man pratar med kompisarna att kunna säga att man jobbar för miljön, säger Björn Hell. 

Biokol har en uppsugande förmåga och för att det ska fungera närande för jorden tillsätter Sten-Åke Nordin en rejäl dos av ETC Näring innan biokolet packas i säckar för försäljning.

– Biokol i sig tillför ingen näring, men skapar luftighet i jorden, vilket är bra för växternas rötter, säger Sten-Åke Nordin.

Men biokol är inte bara ett jordförbättringsmedel utan även en kolsänka. Förutom flis går det bra att använda annan biomassa som mat eller trädgårdsavfall som grundmaterial. Utan förbränning skulle det organiska materialet behöva förmultna, vilket skapar metangas och släpper ut koldioxid i luften. Genom den syrefria förbränningen i pyrolysen binds koldioxiden istället i kolet. 

När kolet grävs ner i jorden lagras den koldioxid som det organiska materialet tagit upp från luften. Därigenom skapas en kolsänka som håller i hundratals eller tusentals år framåt.

Håller jorden fuktigare

Cecilia Sundberg, lektor och docent i bioenergisystem på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har forskat på användning av biokol i jordbruket och som energiförsörjning i Kenya. Nu forskar hon på hur biokol skulle kunna användas i stadsmiljö och jord­bruk i Sverige.

– I Kenya såg vi att vi fick stora skördeökningar även under måttlig torka, vilket vi kunde kopplas till biokolets vattenhållande förmåga. Biokol fungerar ungefär som en svamp vilket gör att jorden kan hålla vätska några dagar extra. Det ser jag en anledning till att forska på även i Sverige, säger Cecilia Sundberg.

En av många lösningar

Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om hur man ska använda biokol för att få mest nytta för miljön i Sverige. Biokol kan vara en av många lösningar som behövs för att bromsa klimatkrisen, anser hon.

– Det finns ingen möjlighet att kompensera för de utsläpp som görs idag, de måste helt enkelt minska. Man kan inte heller säga att biokol skulle kunna lagra all koldioxid i marken. Vi måste göra många saker för att klara klimatet och biokol kan då vara en av många lösningar som bidrar, säger Cecilia Sundberg.